Rättspsykiatrisk vård - nyckeln till förståelse

Rättspsykiatrisk vård - nyckeln till förståelse

2023-09-11

Rättspsykiatrisk vård är en särskild form av psykiatrisk vård som riktar sig till individer som har begått brott på grund av en allvarlig psykisk störning. Med hjälp av denna vård får patienter behandling, övervakning och rehabilitering i syfte att minska risken för att de ska återfalla i brottslig verksamhet. I denna artikel kommer vi att titta på vad rättspsykiatrisk vård innebär, dess syfte och hur den skiljer sig från traditionell psykiatrisk vård.

 

Vad är rättspsykiatrisk vård?

Rättspsykiatrisk vård är en medicinsk behandling som ges till personer som bedömts ha en allvarlig psykisk störning vid tidpunkten för ett brott. Detta kan vara allt från psykoser till allvarliga personlighetsstörningar. Patienterna bedöms ofta av sakkunniga innan de placeras i rättspsykiatrisk vård.

 

Varför behövs rättspsykiatrisk vård?

Rättspsykiatrisk vård är en avgörande del av det svenska vårdlandskapet. Denna typ av vård är nödvändig av ett flertal skäl som är av central betydelse både för individen i fråga och för samhället i stort.

1. Säkerhet för allmänheten:

  • Riskminimering: En av de största farhågorna när det gäller personer med allvarliga psykiska störningar som har begått brott är risken för återfall. Genom att erbjuda rätt vård kan samhället aktivt minska denna risk.

  • Övervakad miljö: Rättspsykiatriska kliniker tillhandahåller en kontrollerad och säker miljö. Här kan patienter behandlas under strikt övervakning, vilket säkerställer att de inte utgör något direkt hot mot andra medborgare under vårdtiden.

  • Skydd för andra patienter: Inom den generella psykiatrin finns patienter med en rad olika diagnoser och bakgrunder. Placering av individer som kan utgöra ett direkt hot på grund av sitt brottsliga förflutna i en specialiserad rättspsykiatrisk enhet säkerställer även säkerheten för andra patienter.

2. Rehabilitering:

  • Behandling av den primära orsaken: Många av de brott som begås av personer med allvarliga psykiska störningar är direkt kopplade till deras psykiska hälsa. Att man kan direkt adressera och behandla dessa störningar, gör att en individ kan förhoppningsvis återgå till ett mer normalt och brottsfritt liv.

  • Socialekonomisk nytta: Rehabiliterade individer kan med tiden bli produktiva medlemmar av samhället, bidra ekonomiskt, och minska belastningen på rättssystemet och andra samhällsresurser.

  • Stöd och resurser: Rättspsykiatriska enheter tillhandahåller inte bara medicinsk behandling. De erbjuder även terapeutiska sessioner, socialt stöd och andra resurser som hjälper individen att förstå och hantera sina handlingar, samt förbereda sig för en framtid utanför institutionen.

3. Mänskliga rättigheter:

  • Ett ansvar att vårda: Oavsett en individs brottsliga bakgrund, om de lider av en psykisk störning, har de rätt till adekvat medicinsk vård. Detta är inte bara en etisk skyldighet utan även en grundläggande mänsklig rättighet.

  • Ett steg mot destigmatisering: Om man kan tillhandahålla rättspsykiatrisk vård, uppmuntras man även en mer human syn på dem med psykiska störningar. Det hjälper till att belysa att psykiska störningar kan behandlas, och att de som lider av dem är mer än bara sina brott.

 

 

Skillnaden mellan rättspsykiatrisk vård och traditionell psykiatrisk vård

Psykisk hälso- och sjukvård i Sverige spänner över en bred skala av behandlingsmetoder och instanser. Två av de mest framträdande formerna av vård inom detta område är rättspsykiatrisk vård och traditionell psykiatrisk vård. Även om båda dessa former av vård är avsedda att hjälpa individer med psykiska sjukdomar, skiljer de sig åt på viktiga punkter.

1. Plats:

  • Rättspsykiatriska kliniker: Som namnet antyder, är dessa anläggningar särskilt utformade för dem som är involverade i rättsystemet på grund av sina brott, som härrör från deras psykiska tillstånd. Säkerheten är av yttersta vikt här, och dessa kliniker är utrustade för att hantera individer som kan vara farliga för sig själva eller andra. Ofta har de avancerade säkerhetssystem, övervakningskameror och personal som är särskilt utbildade för att hantera potentiellt våldsamma situationer.

  • Traditionella psykiatriska kliniker: Dessa faciliteter kan vara allt från öppna avdelningar till mer inneslutna enheter, men de är generellt inte lika säkerhetsintensiva som rättspsykiatriska kliniker. De kan hantera allt från depression och ångest till mer allvarliga psykiska störningar, men patienterna här har inte nödvändigtvis en brottslig bakgrund.

2. Beslutsfattande:

  • Rättspsykiatrisk vård: Beslutet att placera en individ här baseras vanligtvis på en kombination av juridiska och medicinska bedömningar. Domstolen, efter rådgivning från psykiatriska experter, kan besluta att en person bör placeras i rättspsykiatrisk vård istället för fängelse.

  • Traditionell psykiatrisk vård: Inläggning kan ske antingen frivilligt eller, i vissa fall, ofrivilligt om en person anses vara ett direkt hot mot sig själva eller andra. Ofta är det läkare eller andra medicinska professionella som tar dessa beslut.

3. Behandlingsfokus:

  • Rättspsykiatrisk vård: Här är fokus dubbelt. För det första, behandling av den underliggande psykiska störningen, men också, och kanske framför allt, att minska risken för framtida brottsligt beteende. Terapier och behandlingar kan därför ofta vara mycket strukturerade med specifik fokus på beteendeförändring.

  • Traditionell psykiatrisk vård: Medan behandling av den psykiska sjukdomen självklart är centralt, är målet oftast bredare. Det kan innebära att hjälpa patienten att återfå en känsla av normalitet, hantera vardagliga stressorer, och bygga livsfärdigheter.

 

 

FAQ om Rättspsykiatrisk vård

Fråga: Vad händer när någons rättspsykiatriska vårdtid löper ut?

Svar: När vårdtiden avslutas utvärderas patienten. Om hen bedöms som en risk för allmänheten kan vårdtiden förlängas. Om inte, kan patienten flyttas till en vanlig psykiatrisk klinik eller skrivas ut.

 

Fråga: Kan en person neka rättspsykiatrisk vård?

Svar: Om en domstol beslutar att en person ska erhålla rättspsykiatrisk vård är det oftast bindande, och individen har inte rätt att neka.

 

Fråga: Är rättspsykiatrisk vård permanent?

Svar: Nej, det är tänkt att vara temporärt. Målet är att patienten ska kunna återvända till samhället när hen inte längre bedöms som ett hot.