Lista över brott enligt svensk lagstiftning

Allmänfarlig vårdslöshet

Man gör sig skyldig till allmänfarlig vårdslöshet om man, genom att vara oaktsam, vållar brand, fara för liv eller hälsa, eller omfattande förstörelse av egendom. Den typ av skada eller fara som vållats är av samma slag som vid brotten mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse eller sabotage. Skillnaden är att den vållats genom vårdslöshet, det vill säga att man inte gjort det med flit. Straffet för allmänfarlig vårdslöshet är dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt blir straffet fängelse i upp till två år.

Allmänfarlig ödeläggelse

Allmänfarlig ödeläggelse är ett brott i svensk lag. Brottet finns beskrivet i brottsbalken 13 kapitel, 3 §. Man gör sig skyldig till allmänfarlig ödeläggelse om man åstadkommer explosion, översvämning, ras, skeppsbrott, flyg- eller tågolycka eller något annat som medför fara för liv eller hälsa eller omfattande förstörelse av egendom. Straffet för allmänfarlig ödeläggelse är fängelse i lägst ett år och högst arton år eller livstid. Är brottet lindrigt är straffet fängelse i ett till tre år. Om det bedöms som grovt är straffet fängelse i sex till arton år eller på livstid.

Arbetsmiljöbrott

Arbetsmiljöbrott, är beteckningen på vissa brott enligt Brottsbalken och Arbetsmiljölagen. I 3 kap 10 § brottsbalken står: "Om brott, som i 7--9 §§ sägs, har begåtts genom att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160) ålegat honom till förebyggande av ohälsa eller olycksfall, döms för arbetsmiljöbrott till straff som i nämnda lagrum sägs.".

Barnadråp

Barnadråp är ett brott enligt svensk rätt (3 kap. 3 § brottsbalken). Barnadråp är term för mors dödande av sitt barn. Om en kvinna dödar sitt barn vid födelsen eller eljest å tid då hon på grund av nedkomsten befinner sig i upprivet sinnestillstånd eller i svårt trångmål, kan hon dömas för barnadråp till fängelse i högst sex år. Barnamord (latinska infantici'dium) är term ur rättshistorisk mening innebärande uppsåtligt dödande av nyss fött barn, förövat av barnets moder.

Barnpornografibrott

Barnpornografibrott är ett brott enligt svensk rätt. Barnpornografi legaliserades i Sverige 1972, när Lennart Geijer var justitieminister.[1] 1980 blev det straffbart att sprida barnpornografi och även att framställa barnpornografi om man hade uppsåt att sprida den.[2] Material med barnpornografiskt innehåll kan beslagtas av svensk polis sedan 1995.[3] Sedan 1999 är innehav av barnpornografi förbjudet.[2] Sedan 2010 är det förbjudet att betrakta en barnpornografisk bild.[4] Brottet regleras i 16:e kapitlet i brottsbalken.

Bedrägeri

Bedrägeri är beteckningen på ett förfarande då någon avsiktligt vilseleder annan att företa eller underlåta något till skada för den som bedras och ofta till vinning för bedragaren. De flesta rättssystem erkänner bedrägeri som ett brott. Den exakta definitionen varierar mellan de olika rättssystemen. Gemensamt för de olika rättssystemen tycks vara att endast uppsåtligt vilseledande är straffbart.

Bedrägligt beteende

Bedrägeri är enligt svensk lag ett brott, som består i att någon medelst vilseledande förmår annan till handling eller till att underlåta något som medför vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde enligt 9 kap. brottsbalken (1962:700).

Behörighetsmissbruk

Behörighetsmissbruk, brott enligt svensk lag. En person som inte redan gjort sig skyldig till något av brotten förskingring, undandräkt, grov förskingring, olovligt förfogande, trolöshet mot huvudman, trolöshet mot huvudman (grov) kan dömas för behörighetsmissbruk.

Bestickning (nu "Givande av muta")

Mutbrott, ett brott som innebär tagande av muta. Mutbrott kan vara att någon person i sin tjänsteutövning hos myndighet, företag eller i tjänst hos privatperson, för sin egen eller någon annans vinning, erhåller ekonomisk eller annan ersättning av någon, som vill tillskansa sig en otillbörlig tjänst eller egendom eller handling av något slag. Enskild person som har tjänst i företag eller organisation, som ger eller utlovar muta av något slag, kan fällas för givande av muta ("bestickning" som brottet kallades före 2012).

Bevisförvanskning

Bevisförvanskning, brott enligt svensk lag. I brottsbalken 15 kap 8 § står: "Förvanskar eller undanröjer någon bevis med uppsåt att oskyldig må bliva fälld till ansvar eller åberopar någon med sådant uppsåt falskt bevis, dömes för bevisförvanskning till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år."[1]

Bigami (eller "Tvegifte")

Bigami (tvegifte) innebär att någon är gift med två andra personer och är ett specialfall av polygami. Beroende på jurisdiktion kan det vara antingen lagligt eller olagligt.

Bokföringsbrott

Bokföringsbrott är ett brott i Sverige enligt 11 kap. 5 § Brottsbalken. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Bristande tillsyn

I skola och förskola har personalen tillsynsplikt för barnen. Är olyckan framme och det bedöms bero på att personalen varit slarvig, då kan olyckan vara ett brott.

Brott mot 12 kap 65 § jordabalken / Hyreslangen

Jordabalken i stort är ett omfattande lagverk som innehåller allt som har med fast egendom att göra. Men när det gäller att inleda förundersökning eller väcka åtal är det endast 12:e kapitlet (hyreslagen) som kan bli aktuellt. Det reglerar förhållandet mellan den som hyr ut och hyr en lägenhet.

Brott mot griftefrid

Griftefrid eller gravfrid kan beskrivas som ett lagstadgat krav på respektfull behandling av det objekt som en avlidens kvarlevor utgör. Till ansvar för brott mot griftefriden dömes den som obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar lik eller avlidens aska, öppnar grav eller på annat sätt gör skada på kista, urna, grav eller något annat vilorum för de döda. "Brott mot griftefrid" är ett brott som har straffskalan böter eller fängelse i högst två år enligt brottsbalken 16 kap.

Brott mot medborgerlig frihet

Brott mot medborgerlig frihet är att genom andra brott försöka förhindra demokratiska fri- och rättigheter. Det beskrivs i brottsbalken(BrB) 18:5 som: 5 § Den som övar olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara, dömes för brott mot medborgerlig frihet till fängelse i högst sex år. Brott mot medborgerlig frihet är även ett brott i tryckfrihetsförordningens brottskatalog. Det innebär att det även är ett tryckfrihetsbrott och ett yttrandefrihetsbrott.

Brott mot rösthemlighet

Brott mot rösthemlighet (eller valhemlighet) innebär att man försöker ta reda på hur någon röstar trots att hen inte vill berätta det.

Brott mot Trafikförordningen

Trafikförordningen (1998:1276) är en svensk förordning, utfärdad av regeringen, som trädde i kraft den 1 oktober 1999, som ersättning till Vägtrafikkungörelsen (1972:603), som därmed upphävdes. Trafikförordningen innehåller bestämmelser för trafik på väg och i terräng, samt ansvarsfördelningen mellan kommuner och statliga myndigheter (Länsstyrelserna, Trafikverket, Transportstyrelsen, Polisen ETC).

Brott mot tystnadsplikt

Tystnadsplikt (även kallat sekretess) innebär att en person inte får delge särskild information. Det kan röra sig om anställda som inte får informera om deras klienter, men även företag med hemlig information. Vanliga befattningar där tystnadsplikt förekommer är hos läkare, sjuksköterskor, lärare, poliser, präster, advokater, socionomer och psykologer. Hur strikt tystnadsplikten är varierar mellan olika yrken. I Sverige har präster bland de strängaste tystnadsplikterna som finns, växeltelefonister[1] och skatterevisorer har en relativt sträng tystnadsplikt, men kan dock till exempel åläggas att vittna vid domstol. En rad andra yrken som har tystnadsplikt har skyldighet att vända sig till polis om det framkommer att brott har begåtts som skulle kunna ge två års fängelse eller mer.

Brott mot totalförsvarsplikten

Om en person avviker eller uteblir från sin totalförsvarsplikt så kan det utgöra ett brott mot totalförsvarsplikten enligt 10 kap 2 § lag om totalförsvarsplikt. Detta brott anses var ännu allvarligare om det begås under ett höjt beredskapsläge enligt 10 kap 3 § Lag om totalförsvarsplikt.

Brukande av osann urkund

Brukande av osann urkund är ett brott enligt svensk lag. I brottsbalken 15 Kap. (Om mened, falskt åtal och annan osann utsaga) 11 § föreskrivs: "Lämnar någon i intyg eller annan urkund osann uppgift om vem han är eller om annat än egna angelägenheter eller upprättar någon för skens skull urkund rörande rättshandling, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för osant intygande till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet med hänsyn till att det innefattar missbruk av tjänsteställning eller eljest att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst två år.

Brytande av post- eller telehemlighet

Brytande av post- eller telehemlighet är ett brott som begås om någon utan lov öppnar och läser brev eller telegram eller annat meddelande sänt med post eller telebefordringsföretag. Påföljden för detta brott som betecknas brytande av post- eller telehemlighet är böter eller fängelse i högst två år.[1]

Dataintrång

I Sverige är dataintrång ett brott enligt 4 kap. 9 c § brottsbalken. "För dataintrång döms den som olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatisk behandling eller olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in sådan uppgift, om inte brottet uppfyller rekvisiten för något av brotten

Dobbleri

Dobbleri är ett otillåtet främjande av vissa spel där det förekommer insatser, vinst och förlust. Dobbleri är ett brott enligt svensk lag.

Djurplågeri

Djurplågeri involverar att en person tillfogar ett djur lidande eller missköter det. Djurplågeri definieras i respektive lands lagstiftning och varierar kraftigt. Vissa länder har inte alls någon lag som beivrar djurplågeri medan det i andra är ett brott som kan leda till böter eller längre fängelsestraff.

Dråp

Dråp är, liksom mord, ett uppsåtligt dödande av en annan människa, men betraktas som en lindrigare form än mord. Dråp är ett brott i alla länders lagstiftning, även om definitionen av brottet och längden av det straff man kan dömas till skiftar mellan olika länder.

Egenmäktighet med barn

Egenmäktighet med barn är ett brott enligt 7 kap 4 § Brottsbalken.[1] Det typiska för brottet är att en förälder egenmäktigt hindrar barn från att vistas hos den förälder som har vårdnaden. Om föräldrarna har gemensam vårdnad är det straffbart att bortföra barnet eller för vårdnadshavare att ta sig själv rätt och ”röva tillbaks” barn om inte det finns beaktansvärda skäl. Även annan än förälder kan göra sig skyldig till detta brott. Straffbestämmelsen tillämpas också i det fall där barnet vårdas med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.[2]

Egenmäktighet vid förhandling med främmande makt

Egenmäktighet vid förhandling med främmande makt är ett brott enligt svensk lag och räknas in bland brott mot Sveriges säkerhet.[1]. I brottsbalken 19 kap 4 § står: "Svensk medborgare, som utan tillstånd av regeringen eller den regeringen bemyndigat låter bruka sig såsom ombud för främmande makt i diplomatisk angelägenhet som rör riket, så ock envar, som i föregiven egenskap av behörigt ombud inlåter sig i underhandling om sådan angelägenhet med någon som företräder främmande makts intresse, dömes för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt till fängelse i högst två år eller, om riket var i krig, högst fyra år.

Egenmäktigt förfarande

Egenmäktigt förfarande är i svensk rätt ett tillgreppsbrott enligt 8 kap 8 § Brottsbalken.[1] Påföljden är böter eller fängelse i högst ett år. Grovt brott kan rendera fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.[2] I Brottsbalkens 8 kapitel regleras stöld, rån och andra tillgreppsbrott. De tillgreppsbrott som inte särskilt regleras i 8 kapitlet har samlats under beteckningen egenmäktigt förfarande.

Falsk angivelse

Falsk angivelse är en variant av falsk anmälan, vilket är enligt svensk rätt ett brott, som föreligger om en person till åklagare eller polis uppger att annan oskyldig person begått ett brott i avsikt att få denne dömd för brottet. Påföljden är fängelse i högst två år. I ringa fall döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Falsk tillvitelse

Falsk tillvitelse är en variant av falsk anklagelse i Sverige, vilket är ett brott enligt brottsbalkens 15:e kapitels 7:e paragraf. Den som utan riktiga grunder anmäler annan för brott hos polismyndighet eller annan myndighet kan dömas upp till två års fängelse eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Likaså om man vad gäller annan person påstår besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet, om myndigheten har att upptaga anmälan i sådan sak, kan man dömas för falsk tillvitelse.

Falskt larm

Falskt larm är ett brott enligt svensk lag som den gör sig skyldig till som genom oriktig uppgift att det föreligger fara för en eller flera människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom föranleder onödig säkerhetsåtgärd. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år.[1]

Falskt åtal

Falskt åtal är ett brott i de flesta länder. I svensk lag är det reglerat under brottsbalken 15 kap 5 §: "Väcker någon åtal mot oskyldig med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falskt åtal till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om åtalet avsett allvarligt brott eller innefattat missbruk av tjänsteställning.

Folkrättsbrott

Folkrättsbrott används på svenska ibland i en bred betydelse som omfattar både statshandlingar och individuella handlingar som strider mot en viktig folkrättsregel. En sådan bred definition av folkrättsbrott verkar ibland felaktig och föråldrad eftersom stater inte anses kunna begå brott i straffrättslig bemärkelse. FN:s folkrättskommission har i tidigare utkast (1980) till traktat om statsansvar utgått från att stater kan begå brott men i sitt slutliga utkast (2001) förkastat denna ståndpunkt.

Framkallande av fara för annan

Framkallande av fara för annan är ett brott enligt 3 kap 9 § Brottsbalken. Utsätter någon av grov oaktsamhet annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, dömes för framkallande av fara för annan till böter eller fängelse i högst två år. Farerekvisitet har prövats av Högsta domstolen i NJA 1987 s. 490.

Främjande av flykt

Främjande av flykt är ett brott enligt 17 kapitlet 12 § brottsbalken. Man gör sig skyldig till detta brott om man hjälper den som är intagen på kriminalvårdsanstalt, häktad, anhållen eller laga frihetsberövad på något annat sätt att komma fri. Man gör sig också skyldig till främjande av flykt om man hjälper en som har flytt att hålla sig gömd eller på något annat sätt underlättar för honom eller henne att hålla sig undan.

Fyndförseelse

Fyndförseelse är ett brott enligt svensk lag. I 10 kap 8 § brottsbalken står: "Fullgör man ej vad i lag är föreskrivet om skyldighet att tillkännagiva hittegods eller annans sak som man av misstag eller tillfällighet fått i besittning, dömes för fyndförseelse till böter. Underlåter man att fullgöra sådan skyldighet med uppsåt att tillägna sig godset eller förfar man eljest med godset på sätt i 4 § sägs, skall gälla vad där är stadgat."

Förargelseväckande beteende

Förargelseväckande beteende är ett brott enligt svensk lag. Lagen, brottsbalken 16 kap, innehåller enbart följande mening om brottet: Den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende till penningböter.

Föregivande av allmän ställning

Föregivande av allmän ställning, det vill säga att utge sig för att vara myndighetsperson och samtidigt utöva myndighet, är ett brott i Sverige enligt 17 kap. 15 § Brottsbalken (1962:700). Den gör sig skyldig till föregivande av allmän ställning som felaktigt utger sig för att utöva myndighet eller olovligen bär uniform eller tjänstetecken för försvarsmakten eller andra myndighetsutövande organisationer, till exempel polis, vägtransportledare, tull, kustbevakning, räddningstjänst, ordningsvakt eller skyddsvakt. Det är även ett brott att på samma sätt utge sig för att tillhöra någon yrkeskår inom bland annat kollektivtrafiken eller el- och vattenförsörjningen, som har det allmänna som huvudman.

Förfalskning

Förfalskning är tillverkning av dokument, konstverk eller annat föremål med uppsåt att dess ursprung ska framstå som något annat än det riktiga. Det kan gälla varumärken och innefatta matvaror, läkemedel, kläder, vin, DVD:er, med mera, och kan då ha formen av transnationell brottslighet med kriminella grupper, korrumperade tjänstemän och affärsmän, och kan ibland knytas till terrorism.

Förgripelse mot tjänsteman

Förgripelse mot tjänsteman, brott enligt svensk lag.

Förgöring

Förgöring är när någon avsiktligt sprider gift, sjukdom eller skadedjur med avsikt att skada djur eller växter. I äldre tid innefattade begreppet även illasinnade övernaturliga handlingar.

Förledande av ungdom

Förledande av ungdom är ett brott mot allmän ordning enligt svensk lag. I brottsbalken 16 kap 12 § föreskrivs: "Den som bland barn eller ungdom sprider en skrift, bild eller teknisk upptagning som genom sitt innehåll kan verka förråande eller eljest medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran, döms för förledande av ungdom till böter eller fängelse i högst sex månader."

Förnekande av underskrift

Förnekande av underskrift är ett brott enligt 15 kap 13 § Brottsbalken. Förnekar någon sin underskrift på urkund, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för förnekande av underskrift till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år.

Förolämpning

En förolämpning syftar till att förlöjliga, förnedra, kränka eller reta upp en annan person. Ofta tänker man på verbala förolämpningar, men man kan förolämpa även med exempelvis gester, klädsel, musik och beteende.

Förskingring

Förskingring kallas det brott som begås när en person som fått annans egendom i sin besittning med skyldighet att utge[förtydliga] eller redovisa egendomen tillägnar sig den eller på annat sätt åsidosätter vad personen har att iaktta för att kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet. Personen döms om gärningen innebär vinning för denne och skada för den berättigade för förskingring enligt 10 kap. brottsbalken (1962:700 ) till fängelse i högst två år.

Försummande av krigsförberedelse

Beskrivning saknas!

Försvårande av skattekontroll

Försvårande av skattekontroll, brott enligt 10 § skattebrottslagen (1971:69). För försvårande av skattekontroll döms den, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet eller sådan skyldighet att föra och bevara räkenskaper, som föreskrivs för vissa uppgiftsskyldiga och som därigenom ger upphov till fara för att myndighets kontrollverksamhet vid beräkning eller uppbörd av skatt eller avgift allvarligt försvåras.

Förtal

Förtal är framförallt en juridisk term som avser en skada på någons anseende till följd av exempelvis ett uttalande eller spridningen av en bild. Förtal i juridisk mening är ett brott. I dagligt tal menas med förtal ofta smutskastning av någon bakom dennes rygg.

Förvanskande av familjeställning

Förvanskande av familjeställning är ett brott enligt svensk lag.

Förvanskning av urkund

Förvanskning av urkund (14 kapitlet, 2 § brottsbalken), eller ringa urkundsförfalskning, brott som ger påföljden böter eller fängelse i maximalt sex månader.

Givande av muta (tidigare "Bestickning")

Mutbrott, ett brott som innebär tagande av muta. Mutbrott kan vara att någon person i sin tjänsteutövning hos myndighet, företag eller i tjänst hos privatperson, för sin egen eller någon annans vinning, erhåller ekonomisk eller annan ersättning av någon, som vill tillskansa sig en otillbörlig tjänst eller egendom eller handling av något slag. Enskild person som har tjänst i företag eller organisation, som ger eller utlovar muta av något slag, kan fällas för givande av muta ("bestickning" som brottet kallades före 2012).

Grov fridskränkning

Grov fridskränkning är i Sverige sedan 2000 ett vålds-, frids- eller sexualbrott som består av upprepad kränkning av en närstående eller tidigare närstående person. Begås brottet av man mot kvinna med vilken han är eller har varit sammanboende under äktenskapsliknande former betecknas brottet istället som grov kvinnofridskränkning, en brottsbeteckning som nu återkom i svensk lag efter att ha försvunnit år 1864 efter att ha instiftats av Birger Jarl och bekräftats år 1280 i Alsnö stadga.

Hemfridsbrott

Hemfrid betecknar det skydd en persons hem och därmed jämförbara områden åtnjuter, jämför privatlivets helgd och rätt till familjeliv. Hemfriden har grundlagsskydd till exempel genom den svenska regeringsformen och Finlands grundlag.Den som obehörigen tar sig in till hemfridsskyddad plats, vägrar gå därifrån eller på annat sätt stör hemfriden kan dömas för hemfridsbrott.

Hets mot folkgrupp

Hets mot folkgrupp (i början även kallad Lex Åberg) är ett hatbrott som innebär att offentligt sprida uttalanden som hotar eller uttrycker missaktning för en eller flera utpekade folkgrupper.

Hindrande av förrättning
Om någon genom våldshandling eller oljud eller på annat dylikt sätt stör eller söker hindra en rättegång, döms personen för störande av förrättning eller av allmän sammankomst till böter eller fängelse i högst sex månader. Detta framgår av 16 kap 4 § Brottsbalken.
Häleri

Häleri är att bedriva handel med stöldgods. Häleri är, liksom stöld, ett brott i de flesta länder.

Häleriförseelse

Häleri är att bedriva handel med stöldgods. Häleri är, liksom stöld, ett brott i de flesta länder.

Högförräderi

Högförräderi, ett förräderibrott, är en inom den straffrättsliga litteraturen – och i vissa strafflagar – använd benämning för brottsliga angrepp på statens författning, statsöverhuvudets ställning och statens område. I äldre tider förutsattes vanligen för högförräderistraff, att brottslingen var undersåte i det land, mot vilket han förbröt sig, eller annars av särskilda skäl var skyldig detta land trohet.

Inbrott

Inbrott kallas det när någon tar sig in i någon annans låsta utrymme, till exempel någon annans låsta hus eller affär och begår stöld. Om det är i någons bostad, betecknas det som grov stöld. Om inget stjäls, talar man om olaga intrång om det rör sig om en affärslokal och hemfridsbrott om det rör sig om en bostad

Incest

Incest (av lat. incestus, från in och castus, "obefläckad, kysk") eller med en äldre juridisk term blodskam, betecknar sexualhandlingar mellan personer som är förenade med blodsband, det vill säga är biologiskt nära släkt, som en förälder och ett barn, eller kusiner.

Intrång i förvar

Intrång i förvar är ett brott enligt svensk lagstiftning. Man kan dömas för intrång i förvar om man olovligen tar sig in i någon annans kassaskåp, kassavalv eller annat som används för att låsa in saker.

Kapning

Kapning är ett brott som innebär att med våld eller hot om våld obehörigen bemäktiga sig eller ta kontrollen över något, som till exempel ett flygplan eller fartyg, eller annat fortskaffningsmedel, som en bil.

Koppleri

Koppleri är verksamheten att främja eller förmedla prostitution. Personer som arbetar med detta kan benämnas hallickar (om de är män) eller bordellmammor (om kvinnor som driver bordeller).[3]

Krigsanstiftan

Krigsanstiftan är ett brott enligt svensk lag. I brottsbalken 19 kap 2 § står: "Den som med våldsamma medel eller utländskt bistånd framkallar fara för att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter, döms, om det ej är högförräderi, för krigsanstiftan till fängelse, lägst två och högst åtta år."

Kränkande fotografering

kränkande fotografering är ett brott enligt Brottsbalken 4 kap. 6 a §. Reglerna innebär att det är förbjudet att utan tillstånd fotografera någon som befinner sig i ett privat eller intimt utrymme, som till exempel hemmet, ett omklädningsrum, badrum, bastu eller en toalett.

Lagen om förbud gällande knivar och andra farliga föremål

Lagen om förbud gällande knivar och andra farliga föremål, (1988:254) ofta förkortat knivlagen, är en svensk lag som förbjuder innehav av knivar och vissa andra typer av föremål på allmänna platser, inom skolområde och i fordon på allmän plats om de kan användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa. Lagen förbjuder även försäljning eller överlåtelse av sådana föremål till personer under 21 år.

Köp av sexuell handling av barn

Den som förmår ett barn som inte fyllt arton år att mot ersättning företa eller tåla en sexuell handling, döms för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling till fängelse i högst fyra år.

Köp av sexuell tjänst

Beskrivning saknas!

Landsförräderi

Landsförräderi är ett brott i vissa jurisdiktioner som straffbelägger att verka för främmande makts intressen. Man kan särskilja dels militärt landsförräderi, dels diplomatiskt landsförräderi, beroende på om handlingen utförts i samband med befintligt eller förestående krig alternativt i fredstid. I vissa länder, såsom i Ryssland, kan brottet närmast likställas med spioneri och begås såväl i fred som i krig. I andra länder, såsom i Sverige, kan brottet begås endast i krigstid och har en något annorlunda innebörd.

Landssvek

Landssvek, enligt 22:1 av den Svenska brottsbalken ett lindrigare brott än landsförräderi. Landssvek skiljer sig från landsförräderi på så sätt att det endast i mindre mån ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar den ringare bistånd åt fienden.

Lydnadsbrott

Vägrar eller underlåter en krigsman att lyda en förmans order eller dröjer han onödigt länge med att fullgöra ordern, skall dömas för lydnadsbrott till böter eller fängelse i högst två år. Om vägran skett under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medfört särskild fara ska han dömas för grovt lydnadsbrott till fängelse i högst tio år eller på livstid.

Mannamån mot borgenärer

Otillbörligt gynnande av borgenär, brott enligt svensk rätt. I brottsbalken 11 kap 4 § står: "Den som, då han eller hon är på obestånd, gynnar en viss borgenär genom att betala skuld som inte är förfallen, betala med annat än sedvanliga betalningsmedel eller överlämna säkerhet som inte var betingad vid skuldens tillkomst eller genom att vidta annan sådan åtgärd, döms, om åtgärden medför påtaglig fara för att en annan borgenärs rätt skall förringas avsevärt, för otillbörligt gynnande av borgenär till fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om någon som är på obestånd i otillbörligt syfte gynnar en viss borgenär på annat sätt än som nyss sagts och detta medför påtaglig fara för att en annan borgenärs rätt skall förringas avsevärt.

Mened

Mened är inom flera länders rättssystem ett brott varigenom den som avgivit vittnesed inför domstol, sedan i sitt vittnesmål ljuger på ett sådant sätt att detta påverkar målets utgång. Påföljden är vanligtvis fängelse. Man skiljer på mened och på att vägra besvara en fråga under huvudförhandling. I det sistnämnda fallet kan häktning komma i fråga.

Missbruk av larmanordning

Missbruk av larmanordning gör sig den skyldig till som genom missbruk av larm, nödsignal eller annan liknande anordning föranleder onödig utryckning av polis, kommunal organisation för räddningstjänst, ambulans, militär, sjöräddning eller annat organ för allmän bevakningstjänst. Straffet för missbruk av larmanordning är böter eller fängelse i högst sex månader.

Missbruk av urkund

Missbruk av urkund är ett brott som enligt 15 kapitlet 12 § i den svenska Brottsbalken består i att man använder eller låter någon annan använda en urkund som visar på viss personlig identitet eller befogenhet (en legitimationshandling eller dylikt) för att utge sig för att vara någon personen inte är. Samma brott kan även vara att använda en kopia av en sådan handling och påstå att det är en riktig kopia av handlingen även om den inte är det.

Misshandel

Misshandel är ett rättsbegrepp för handlingen att avsiktligt tillfoga någon annan personlig skada. Med misshandel avses som regel fysisk sådan, men den kan också vara psykisk. Fysisk misshandel kan ske med eller utan vapen eller tillhygge, med eller utan hot,[1] och av en främling, en arbetskamrat, närstående eller annan person eller grupp. Med våld kan avses knivstick, knuffar, sparkar, örfilar med mera. Det är ett av de vanligaste brotten mot person.

Mord

Mord (latin: homicidium[1]) är ett uppsåtligt och otillåtet dödande av en annan människa, med definition i olika staters lagar. Mord särskiljs oftast från andra typer av dödande, såsom former där uppsåt inte existerar. Alla rättsväsen, antika som moderna, ser mord som ett mycket allvarligt brott. En människa som mördat kallas mördare.

Mordbrand

Mordbrand är ett så kallat allmänfarligt brott som innebär en avsiktligt anlagd brand som hotar liv, hälsa eller egendom. Mordbrand innefattar uppsåtliga bränder av hus, bilar, gräsmattor och skogar. Det skiljer sig från allmänfarlig vårdslöshet genom uppsåtet, och från skadegörelse genom graden av allmänfara.

Myteri

Ett myteri är då militärer eller poliser eller besättningar på fartyg kollektivt vägrar lyda befälhavaren eller dennes underbefälhavare. Om myteristerna övergår till kollektivt våld emot sina befäl benämns detta uppror. I svensk nutida lagstiftning anses myteri och uppror som högmålsbrott. Det är särskilt stadgat om nödvärn vid myteri eller uppror, då befälhavaren och befälhavarens biträden får använda det våld som krävs för att häva myteriet eller upproret (enligt 24:3§ BrB). I andra sammanhang skall våldet vara försvarligt

Människohandel

Människohandel, i Sverige ofta kallat trafficking, är en term definierad av FN som innebär rekrytering, transportering, överförande, husering av eller mottagande av vuxna människor genom användande av hot, våld eller andra former av tvång, kidnappning, bedrägeri, lurendrejeri eller genom att missbruka en maktposition/sårbarhet eller genom att ge betalning eller andra förmåner, för att uppnå kontroll över en annan person i utnyttjande syfte.

Människorov (”kidnappning”)

Människorov är ett brott enligt svensk rätt (4 kap. 1 § brottsbalken). För människorov döms den, som bemäktigar sig och för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada denne till liv eller hälsa eller att tvinga denne till tjänst eller att öva utpressning. Straffet för människorov är fängelse i mellan 4 och 18 år, eller livstid. Är brottet mindre grovt döms till fängelse i högst sex år.

Märkesförfalskning

Beskrivning saknas!

Narkotikabrott

Narkotikabrott enligt 1 § Den som olovligen förvärvar narkotika i överlåtelsesyfte, framställer narkotika som är avsedd för missbruk, bearbetar, förpackar, transporterar, förvarar eller tar annan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk eller bjuder ut narkotika till försäljning, förvarar eller befordrar vederlag för narkotika, förmedlar kontakter mellan säljare och köpare om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel eller innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika gör sig skyldig till narkotikabrott enligt 1 § narkotikastrafflagen

Nedskräpning

Nedskräpning är när man med uppsåt eller av oaktsamhet kastar eller lämnar avfall på en plats som inte är avsedd för det, typiskt längs vägar, på torg och i parker, men även i marina miljöer som hav och sjöar

Nekrofili

Nekrofili (grekiska nekros ’död’ och philia ’kärlek’, ’vänskap’) är en sexuell avvikelse som yttrar sig i sexuell attraktion till den döda (människo)kroppen (lik). Nekrofili kan också uttryckas i sexualmord.

Obefogad angivelse

Obefogad angivelse är ett brott enligt svensk rätt. I 15 kap 6 § brottsbalken föreskrivs: "Angiver man oskyldig till åtal med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falsk angivelse till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Om han icke insåg men hade skälig anledning antaga, att den angivne var oskyldig, dömes för obefogad angivelse till böter eller fängelse i högst sex månader."

Obefogat åtal

Obefogat åtal är ett brott enligt svensk lag. I brottsbalken 15 kap 5 § föreskrivs: "Väcker någon åtal mot oskyldig med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falskt åtal till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om åtalet avsett allvarligt brott eller innefattat missbruk av tjänsteställning. Den som väcker åtal ehuru han icke har sannolika skäl därtill, dömes för obefogat åtal till böter eller fängelse i högst sex månader."

Obehörig befattning med hemligt uppgift

Obehörig befattning med hemlig uppgift är ett brott i den svenska brottsbalken (19 kap 7 §) och ett tryckfrihetsbrott enligt tryckfrihetsförordningen. Brottet innebär att någon obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgifter om Sveriges försvar - om försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt m.m. - eller om något annat förhållande av betydelse, om det skadar Sveriges säkerhet att förhållandet röjs för främmande makt.

Obehörig kapitulation

Om en krigsman som chef för en avdelning av försvarsmakten obehörigen till fienden överlämnar en stridsställning, krigsmateriel eller annat som har avsevärd betydelse för krigföringen eller ger sig och sin avdelning åt fienden, skall dömas för obehörig kapitulation till fängelse i högst tio år eller på livstid.

Ocker

Ocker är enligt svensk rätt ett brott som består i att den som utnyttjar någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till att bereda sig förmån, som står i uppenbart missförhållande till vederlaget eller för vilken vederlag inte skall utgå, döms för ocker till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt döms man till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.[2]

Ockerpantning

Ockerpantning är ett brott enligt svensk lag. I brottsbalken 9 kap 10 § föreskrivs: "Mottager någon, för användning såsom påtryckningsmedel vid krav, handling som är falsk, upprättad för skens skull eller eljest oriktig eller ock check utan täckning, dömes för ockerpantning till böter eller fängelse i högst två år."

Ofredande

Ofredande är ett fridsbrott i svensk rätt, som förenklat kan sägas innebära att allvarligt störa någon.Lagtexten lyder: ” Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.

Ohörsamhet mot ordningsmakten

Allmän ordning är ett begrepp inom lagstiftning, i svensk rätt ofta använt i formuleringen "allmän ordning och säkerhet". Begreppet är svårt att definiera exakt, men syftar på den ordning som råder i samhället, på bland annat offentliga och allmänna platser och sammankomster, på offentliga tillställningar och i kollektivtrafik. Den allmänna ordningen kan sägas vara den ordning som ska råda för att människor ska kunna känna sig trygga och säkra när de vistas på allmänna platser och deltar i allmänna sammankomster.

Olaga diskriminering

En näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck genom att inte gå personen till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, ska dömas för olaga diskriminering till böter eller fängelse i högst ett år.

Olaga frihetsberövande

Olaga frihetsberövande är ett brott som kännetecknas av att någon berövar en annan person friheten genom att exempelvis bortföra eller inspärra denne utan stöd för detta i lagen.

Olaga hot

Olaga hot är ett brott i svensk rätt enligt 4 kap 5 § Brottsbalken: Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot.[2]

Olaga intrång

Olaga intrång är i svensk rätt ett brott som innebär att en person obehörigen intränger eller kvarstannar i kontor, fabrik, annan byggnad eller fartyg på upplagsplats eller annat sådant ställe. Den som begått olaga intrång döms för olaga intrång till böter eller fängelse i högst sex månader.

Olaga spridande av efterbildning

Olaga spridande av efterbildning (14 kap. 11 § brottsbalk). Ett förfalsklingsbrott. Detta brott kan ge böter vilket innebär att det preskriberas efter två år (35 kap. 1 § brottsbalk)

Olaga tvång

Olaga tvång är i Sverige ett brott enligt 4 kap. 4 § brottsbalken (1962:700). Den straffbelagda gärningen består i första hand i att genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvinga någon annan att göra, tåla eller underlåta något.

Olaga våldsskildring

Olaga våldsskildring är ett brott som bland annat kriminaliserar spridandet av våldspornografi, samt i vissa fall även grovt våld mot människor eller djur. Lagen infördes i Sverige 1989.

Olovlig avlyssning

Olovlig avlyssning gör sig den skyldig till som i hemlighet utan att själv delta avlyssnar eller spelar in tal i enrum eller samtal mellan andra. Samma sak gäller om han avlyssnar eller spelar in förhandlingar vid sammanträde eller annat möte, som allmänheten inte har tillträde till och som han själv icke deltar i eller som han obehörigen berett sig tillträde till. Påföljden är böter eller fängelse i högst två år.

Olovlig befattning med falska pengar

Olovlig befattning med falska pengar är ett brott som infördes genom tillägg i brottsbalken 2001. Avsikten var att förbättra den straffrättsliga regleringen av penningförfalskning och utprångling av falska pengar. Tillägget syftade också till att genomföra ett inom Europeiska unionen antaget rambeslut om förstärkning av skyddet mot förfalskning i samband med införandet av euron.

Olovlig befattning med kemiska vapen

1. utvecklar, producerar eller på annat sätt förvärvar, lagrar eller bibehåller kemiska vapen eller överför, direkt eller indirekt, kemiska vapen till någon, 2. använder kemiska vapen,
3. deltar i militära förberedelser för användning av kemiska vapen, eller
4. använder ämnen för kravallbekämpning som en metod för krigföring döms för olovlig befattning med kemiska vapen till fängelse i högst fyra år, om gärningen inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om straff för vissa internationella brott.

Olovlig befattning med minor

6 b §4 Den som använder, utvecklar, tillverkar, förvärvar, innehar eller överlåter antipersonella minor (truppminor), döms för olovlig befattning med minor till fängelse i högst fyra år, om gärningen inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om straff för vissa internationella brott.

Olovlig kraftavledning

Olovlig energiavledning är i Sverige ett brott enligt 8 kap. 10 § brottsbalken. Den som olovligen avleder elektrisk kraft, värmeenergi ur ett rörledningssystem för uppvärmning eller värmeenergi till ett rörledningssystem för kylning döms för olovlig energiavledning. Påföljden är böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Olovlig kårverksamhet

Olovlig kårverksamhet är ett brott som regleras i svenska brottsbalkens 18:e kapitel 4 § om högmålsbrott, allmänt kallad kårlagen. Lagen förbjuder att någon bildar eller deltar i en sammanslutning som utgör eller kan utvecklas till en olaglig militär trupp (paramilitär) eller polisstyrka. Lagen förbjuder även att någon upplåter mark eller ger finansiellt stöd till en sådan sammanslutning.

Olovlig kärnsprängning

Olovlig kärnsprängning är ett brott enligt svensk lag. Brottet finns beskrivet i brottsbalken 22 kapitel, 6c §. Den som i strid med Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar deltar i eller på annat sätt medverkar till utförandet av en kärnvapenprovsprängning eller någon annan kärnsprängning döms för olovlig kärnsprängning till fängelse i högst fyra år, om gärningen inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Olovligt brukande

Olovligt brukande är ett brott enligt 10 kap. 7 § Brottsbalken (BrB). Att enbart bruka något är inget brott. Vållar brukaren skada eller olägenhet, döms han för olovligt brukande till böter eller fängelse i högst ett år. Samma gäller om innehavaren av en fastighet brukar denna till men för annans rätt till den genom att olovligen bygga, gräva, plöja, ta upp väg, låta kreatur beta eller vidta någon annan dylik åtgärd.

Olovligt förfogande

Olovligt förfogande är i Sverige ett brott, som upptas i brottsbalken, 10 kap. 4 §. Brottet består i att någon, som fått egendom i sin besittning, vidtar en åtgärd, varigenom någon berövas sin ägande- eller säkerhetsrätt till egendomen, utan att detta kan klassas som förskingring eller trolöshet mot huvudman

Oredlighet mot borgenärer

Oredlighet mot borgenär, brott mot borgenär som föreligger bl.a. när en gäldenär på eller är nära obestånd avhänder sig egendom av betydande värde. Straffet är fängelse i högst två år. Vid grovt brott döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Brottet bedöms som grovt om gärningsmannen beedigat[förtydliga] oriktig uppgift eller använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning eller annars av särskilt farlig art.

Oredligt förfarande

Oredligt förfarande är i svensk rätt ett brott enligt 9 kap 8 § brottsbalken som lyder: "Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, förfar oredligt i det han medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för oredligt förfarande till böter eller fängelse i högst två år."

Osann försäkran

Ett brott som innebär att någon i skriftliga uppgifter som ska ges under ed eller på heder och samvete lämnar osanna uppgifter eller undanhåller sanningen, och att det innebär risk för att bevis kan bedömas på ett felaktigt sätt.

Osann utsaga inför en internationell domstol

Om ett vittne eller en sakkunnig under ed inför Europeiska gemenskapernas domstol, inför förstainstansrätten vid denna domstol eller inför Europeiska frihandelssammanslutningens domstol, EFTA-domstolen, lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, döms för osann utsaga inför en internationell domstol till påföljd enligt 1 §, om utsagan här i riket skulle ha avgivits under laga ed. Begås gärningen av grov oaktsamhet, döms för ovarsam utsaga inför en internationell domstol till påföljd enligt 3 §.

Osant intygande

Osant intygande är en brottsrubricering i svenska Brottsbalken för handlingen att i skriftligt dokument eller intyg ge osanna uppgifter om egen eller annans identitet eller andra falska uppgifter i avtal och dylikt.[1] Det osanna intygandet döms till följd av den fara det falska beviset utgör, till böter eller fängelse i högst sex månader, såvitt inte den som begått brottet missbrukat sin tjänsteställning eller dylikt eller om brottet är särskilt grovt då maxstraffet är två år. Lagrummet finns bland menedsbrotten i Brottsbalken 15 kap 11§, samman med brukande av osann urkund som innebär att använda intyget ifråga. Till osant intygande räknas exempelvis vissa skattebrott.

Otillåtet förfarande med pornografisk bild

Otillåtet förfarande med pornografisk bild är enligt svensk lag ett brott mot allmän ordning som innebär att man på eller vid en allmän plats förevisar pornografiska bilder på ett sådant sätt att det kan väcka allmän anstöt. Även att genom post eller på något annat sätt skicka en sådan bild till någon, utan att vederbörande har beställt det, räknas som otillåtet förfarande med pornografisk bild.

Ovarsam utsaga

Brotten mened och osann partsutsaga förutsätter uppsåt hos gärningsmannen. Det kan uppkomma situationer då en person under laga ed eller under sanningsförsäkran inte uppsåtligen, utan istället av oaktsamhet lämnar en osann uppgift. Ett sådant agerande utgör ett brott som kallas ovarsam utsaga enligt BrB 15 kap 3 § och kan leda till böter alternativt fängelse i högst sex månader.

Penningförfalskning

Falskmynteri innebär förfalskning av pengar - sedlar eller mynt. Myntförfalskning kan utföras antingen genom att förfalska eller förändra ett äkta mynt. Sedelförfalskning har genom allt mer avancerade sedeltryckningsmetoder med avsikt att försvåra olaglig pressning blivit ett allt mindre förekommande brott i västvärlden

Penninghäleri

Penninghäleri var ett brott avsett att så långt möjligt täcka de straffbara formerna av penningtvätt.[1] I svensk lag upphävdes reglerna om penninghäleri och penninghäleriförseelse 2014, och i stället infördes nya regler om penningtvätt i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott (penningtvättsbrottslagen).

Penninghäleriförseelse

Penninghäleri var ett brott avsett att så långt möjligt täcka de straffbara formerna av penningtvätt. I svensk lag upphävdes reglerna om penninghäleri och penninghäleriförseelse 2014, och i stället infördes nya regler om penningtvätt i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott (penningtvättsbrottslagen). För penninghäleri döms också den som, i annat fall otillbörligen medverkar till att bortföra, överlåta, omsätta eller vidta annan sådan åtgärd med egendom, om åtgärden är ägnad att dölja att annan har berikat sig genom brottslig gärning.

Rattfylleri

Rattfylleri är trafikbrottet att framföra ett motordrivet fordon eller spårvagn med otillåten mängd alkohol eller droger i blodet. När narkotikapåverkade personer olovligen kör ett fordon kallas det drograttfylla.

Ryktesspridning till fara för rikets säkerhet

Ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet.

Rymning

Avviker eller uteblir en krigsman olovligen från tjänstgöringen, skall dömas för rymning till böter eller fängelse i högst två år.

Rån

Rån är en form av stöld från person med inslag av våld eller hot om våld. Ofta sker rån under vapenhot (väpnat rån). Om brottet är allvarligare rubriceras det som grovt rån. Även det fallet där stölden begås först och våld eller hot om våld förekommer senare, när den bestulne i anslutning till stölden vill ta tillbaks det stulna, kan bedömas som rån

Sabotage

Sabotage är en avsiktlig handling som syftar till att försvaga ett statsskick, företag, verksamhet eller struktur genom störningar eller förstörelse. Den som bedriver sabotage är en sabotör. Sabotörer försöker ofta dölja sin identitet på grund av konsekvenserna av sina handlingar. Ickevåldsligt sabotage där sabotören inte döljer sin identitet kallas ibland för civil olydnad.

Samröre med fienden

Om en krigsman obehörigen sänder ett meddelande till eller träder han annars i kontakt med någon som tillhör fiendens krigsmakt eller vistas på fiendens område, skall dömas för samröre med fienden till böter eller fängelse i högst två år.

Sexuellt ofredande

Sexuellt ofredande, brott enligt svensk lag. I brottsbalken 6 kap 10 § stadgas: "Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt berör ett barn under femton år eller förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år.

Sexuellt tvång

Sexuellt övergrepp är en typ av övergrepp och sålunda en olaglig handling. Detta sexualbrott motsvarar sexuella handlingar som inte ingår i brottet våldtäkt; den senare är förknippad med sexuella handlingar som liknar samlag. Det sexuella övergreppet kan utgöras av att förövaren vidrör offrets könsorgan med handen eller att offret tvingas vidröra förövarens könsorgan.

Sexuellt utnyttjande av barn

Sexuellt utnyttjande av barn är ett brott enligt svensk lag. Sedan ändringarna i sexualbrottslagen år 2004 avser brottsrubriceringen samlag eller jämförbar sexuell handling med ett barn under 15 år, som av omständigheterna kring brottet är att bedöma som mindre allvarligt. I alla andra fall vill lagstiftaren använda rubriceringen våldtäkt mot barn.

Sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning

Den som förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling genom att allvarligt missbruka att personen befinner sig i beroendeställning till gärningsmannen, döms för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning till fängelse i högst två år.

Sexuellt övergrepp

Sexuellt övergrepp är en typ av övergrepp och sålunda en olaglig handling. Detta sexualbrott motsvarar sexuella handlingar som inte ingår i brottet våldtäkt; den senare är förknippad med sexuella handlingar som liknar samlag. Det sexuella övergreppet kan utgöras av att förövaren vidrör offrets könsorgan med handen eller att offret tvingas vidröra förövarens könsorgan.

Signaturförfalskning

Om någon ut lov anbringar eller eljest förfalskar annans namnteckning eller signatur på alster av konst eller brukskonst eller på annat dylikt verk och därigenom giver sken av att denne bestyrkt sig vara upphovsman till verket, dömes för signaturförfalskning till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa till böter eller fängelse till högst sex månader

Självtäkt

Självtäkt är i svensk rätt ett brott som innebär att rubba något som är i annans besittning för att själv ta sig rätt (huvudsakligen att ta tillbaka sin egendom om den har blivit stulen). Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader.

Sjöfylleri

Sjöfylleri, fylleri i sjötrafik eller roderfylleri är ett ett brott till sjöss som motsvarar rattfylleri till lands. Den kan dömas för detta brott som framför ett fartyg – eller utför uppgifter av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss – och som är så berusad att det kan antas att han eller hon inte kan utföra uppgiften på ett betryggande sätt. I en del länder finns en promillegräns som innebär straffbar fylla utan att dess konsekvenser behöver visas.

Skadegörelse

Skadegörelse är att förstöra eller skada fast eller lös egendom till men för annans rätt till egendomen. Till skadegörelsebrott ingår skadegörelse på motorfordon med eller utan brand, klotter, sönderslagna fönsterrutor, sönderslagna gatulyktor, med mera. Bränder som är allmänfarliga och riskerar spridas till större omfattning eller där någon riskerar att skadas klassificeras som mordbrand.

Skatteavdragsbrott

Skatteavdragsbrott, brott enligt 6 § skattebrottslagen (1971:69). Den döms för skatteavdragsbrott, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldighet att göra skatteavdrag på sätt som föreskrivs i skattebetalningslagen (1997:483). För brottet kan dömas till böter eller till fängelse i upp till ett år. Om brottet är ringa, skall den skyldige enligt andra stycket i ovannämnda paragraf inte dömas för brottet.

Skattebrott

Skattebrott är i svensk rätt ett brott enligt 2 § skattebrottslagen. [1] För skattebrott döms den, som antingen på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlåter att till myndighet lämna självdeklaration, skattedeklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift

Skatteförseelse

En skatteförseelse är ett brott enligt svensk rätt (3 § skattebrottslagen (1971:69)). Om gärningen är att anse som ringa, döms den, som annars skulle ha dömts för skattebrott, för skatteförseelse. Straffet för skatteförseelse är böter. För icke ringa brott döms i stället för grovt skattebrott, för grovt brott döms för skattebrott.

Skatteredovisningsbrott

Skatteredovisningsbrott, brott enligt 7 § skattebrottslagen (1971:69). Den döms för skatteredovisningsbrott, som inte kan dömas enligt vad som definieras som skattebrott, men som ändå, på annat sätt än muntligen, uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet, om uppgiften rör förhållande som har betydelse för skyldigheten för honom eller annan att betala skatt, någon som är skyldig att för honom innehålla skatt eller lämna kontrolluppgift eller motsvarande underrättelse, om uppgiften rör förhållande som har betydelse för skyldighetens fullgörande eller för skyldigheten för honom eller annan att betala skatt.

Skyddande av brottsling

Skyddande av brottsling är ett brott enligt 17 kap 11 § brottsbalken.[1] Brottet kan bestå i att man hjälper den som begått ett brott undkomma eller genom att undanröja bevis.Straffet är böter eller fängelse i högst ett år eller högst fyra år om brottet är grovt.[3] Den som inte insåg men hade skälig anledning anta att den andre var brottslig, döms till böter.

Smitning

Obehörigt avvikande från olycksplats eller smitning är ett brott som man gör sig skyldig till om man olovligen försvinner från en plats där det hänt en olycka eller liknande.

Snatteri / Ringa stöld

Ringa stöld (tidigare snatteri) är ett egendomsbrott som innebär stöld. Begreppet används vanligen om stölder i butik, av något som har ett lägre ekonomiskt värde. I Sverige räknas efter ett avgörande av Högsta domstolen 2019 tillgrepp av egendom värd under 1 250 SEK som ringa stöld.[1][2] I samband med en lagändring 2017-07-01 togs den tidigare rubriceringen snatteri bort.

Spioneri

Spioneri innebär att en regering, ett företag eller en individ kommer över eller försöker komma över information som betraktas som hemlig utan tillstånd av den som besitter informationen. Spioneri sker per definition i det fördolda, eftersom den allmänt anses ovälkommen och, i många fall, är olaglig och straffbar. Den som spionerar är spion. Ett snarlikt begrepp som används i krigstid är landsförräderi.

Spridande av gift eller smitta

Om någon framkallar allmän fara för människors liv eller hälsa genom att förgifta eller infektera livsmedel, vatten eller annat, på annat sätt sprida gift eller dylikt eller överföra eller sprida allvarlig sjukdom, dömes för spridande av gift eller smitta till fängelse i högst sex år. Är brottet grovt, döms till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.

Stridsförsumlighet

Om en krigsman under strid eller i anslutning till strid underlåter att till det yttersta uppfylla sin plikt att främja krigföringen, skall han dömas för stridsförsumlighet till fängelse i högst tio år eller på livstid.

Stöld

Sverige är stöld ett brott enligt 8 kap 1 § brottsbalken. ”Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år”.

Störande av förrättning eller av allmän sammankomst

Störande av förrättning eller allmän sammankomst är enligt svensk lag ett brott. Den brottsliga handlingen innebär att någon med våld, oljud, ljus eller på annat liknande sätt, stör eller försöker förhindra exempelvis gudstjänst, andaktsövning, vigsel, begravning, domstolsförhandling, andra statliga eller kommunala förrättningar (det vanligaste exemplet här är demonstrationer på riksdagens åhörarläktare), undervisning eller föredrag. Även den som stör eller försöker hindra förhandling vid Internationella brottmålsdomstolen kan dömas för brottet enligt svensk lag.

Subventionsmissbruk

Subventionsmissbruk är ett brott som straffbelägger den som använder ett EU-bidrag på ett sätt som avviker från det ändamål för vilket det beviljats. Den som, i strid med föreskrifter eller villkor, använder ett bidrag eller utnyttjar en förmån som finansieras över eller på annat sätt påverkar EU:s budgetar för ett annat ändamål än det som bidraget eller förmånen har beviljats för, döms för subventionsmissbruk till böter eller fängelse i högst två år.

Svikande av försvarsplikt

Svikande av försvarsplikt, brott enligt svensk rätt. I brottsbalken 18 kap 7 § står: "Om någon genom stympning eller annorledes, för längre eller kortare tid, gör sig oduglig till tjänstgöring, som det ålegat honom att fullgöra vid krigsmakten eller eljest för rikets försvar, eller genom att föregiva sjukdom eller medelst annat vilseledande undandrager sig sådan tjänstgöringsskyldighet, dömes för svikande av försvarsplikt till böter eller fängelse i högst två år eller, om riket var i krig, till böter eller fängelse i högst fyra år."

Svindleri

Svindleri är ett brott enligt 9 kap 9 § Brottsbalken.[1] Svindleri är en form av kvalificerat bedrägeri genom att det inte riktar sig mot någon eller några personer utan mot allmänheten genom att sprida vilseledande uppgifter för att påverka priset på vara, värdepapper eller annan egendom.

Tagande av muta (tidigare "Mutbrott")

Mutbrott, ett brott som innebär tagande av muta. Mutbrott kan vara att någon person i sin tjänsteutövning hos myndighet, företag eller i tjänst hos privatperson, för sin egen eller någon annans vinning, erhåller ekonomisk eller annan ersättning av någon, som vill tillskansa sig en otillbörlig tjänst eller egendom eller handling av något slag. Enskild person som har tjänst i företag eller organisation, som ger eller utlovar muta av något slag, kan fällas för givande av muta ("bestickning" som brottet kallades före 2012).

Tagande av olovlig väg

Tagande av olovlig väg är ett brott enligt svensk rätt. I brottsbalken 12 kap. 4 § står det: ” Tager man olovlig väg över tomt eller plantering eller över annan äga, som kan skadas därav, dömes för tagande av olovlig väg till böter.

Tagande av otillbörlig belöning vid röstning

Tagande av otillbörlig belöning är ett brott enligt den svenska brottsbalken 17 kap. 8 § tredje stycket. Det består i att man mottar, begär eller låter åt sig utlova otillbörlig belöning för att i allmänt ärende rösta på visst sätt eller underlåta att rösta.

Tagande av utländskt understöd

Den som av främmande makt eller från utlandet av någon som handlar för att gå främmande makt tillhanda tar emot pengar eller annan egendom för att genom utgivande eller spridande av skrifter eller på annat sätt påverka den allmänna meningen i en fråga som gäller någon av grunderna för rikets statsskick eller i någon angelägenhet som har betydelse för rikets säkerhet och som det ankommer på riksdagen eller regeringen att besluta om, döms för tagande av utländskt understöd till fängelse i högst två år. Lag (1981:1165).

Tillgrepp av fortskaffningsmedel

För detta brott döms enligt 8 kap. 7 § i den svenska brottsbalken den som olovligen tager och brukar motorfordon eller annat motordrivet fortskaffningsmedel, som tillhör annan. För brottet döms, om gärningen ej är belagd med straff enligt någon tidigare paragraf i samma kapitel, till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

Tjänstebrott

Tjänstebrott är brott enligt svensk lag. I brottsbalkens 21 kap står: "14 § Åsidosätter en krigsman uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vad som åligger honom och är felet av allvarlig natur, skall dömas för tjänstebrott till fängelse i högst två år. Till ansvar enligt första stycket skall inte dömas, om straff för gärningen är föreskrivet i någon annan bestämmelse i detta kapitel.

Tjänstefel

Tjänstefel är ett brott enligt svensk rätt (20 kap. 1 § brottsbalken), som innebär ett åsidosättande, av oaktsamhet eller uppsåt, vid myndighetsutövande, av vad som gäller för uppgiften. Tjänstefel kan begås av anställda inom det offentliga och inom det privata, så länge som det är myndighetsutövning som personen uträttar.

Trolöshet mot huvudman

Trolöshet mot huvudman är ett brott enligt svensk rätt, vilket regleras i brottsbalken 10 kap. 5 §. Brottet innebär att man missbrukar sin förtroendeställning gentemot någon annan då man fått i uppgift att sköta ekonomiska angelägenheter, kvalificerad teknisk uppgift eller ska övervaka skötseln av sådan uppgift och detta missbruk innebär skada för huvudmannen. I så fall döms till böter eller fängelse i högst två år.

Trolöshet vid förhandling med främmande makt

Trolöshet vid förhandling med främmande makt är ett brott enligt svensk lag och räknas in bland brott mot Sveriges säkerhet. I 19 kap 3 § brottsbalken står: "Om den, som fått i uppdrag att för riket förhandla med främmande makt eller annars bevaka rikets angelägenheter hos någon som företräder främmande makts intresse, missbrukar behörighet att företräda riket eller annars sin förtroendeställning och därigenom orsakar riket avsevärt men, döms för trolöshet vid förhandling med främmande makt till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid."

Tvegifte (eller "Bigami")

Tvegifte är av hävd förbjudet i svensk lag och är ett i 7 kap 1 § Brottsbalken angivet brott rubricerat tvegifte.[3] Påföljden är böter eller fängelse i högst två år. Om den som är partner i ett registrerat partnerskap ingår äktenskap, döms enligt samma lagrum för olovligt ingående av äktenskap till böter eller fängelse i högst två år.

Undandräkt

Undandräkt är ett brott enligt svensk rätt där en förskingringssituation föreligger men där det förskingrade beloppet anses för litet eller andra omständigheter föreligger som gör att brottet bedöms mildare än förskingring. Brottet står i samma förhållande till förskingring som snatteri gör till stöld. Gränsen ligger därför runt ett värde av 800 kr. Påföljden är böter eller fängelse i högst sex månader enligt 10 kap 2 § Brottsbalken.

Undergrävande av stridsviljan

Om en krigsman under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara råder andra krigsmän att ge sig åt fienden eller företar han obehörigen något som är ägnat att framkalla trolöshet eller modlöshet, skall han dömas för undergrävande av stridsviljan till fängelse i högst tio år eller på livstid.

Underlåtenhet att avvärja allmänfara

Underlåtenhet att avvärja allmänfara – Underlåtenhet att avvärja allmänfara är ett allmänfarligt underlåtelsebrott som består i att någon underlåter att göra vad som skäligen kan begäras för att avvärja faran. Den som döms för brottets döms till fängelse till högst 2 år.

Underlåtenhet att avvärja rättsfel

Underlåtenhet att avvärja rättsfel, brott enligt svensk lag. I brottbalkens 15 kapitel står: 9 § Har någon, utan att vara förfallen till ansvar enligt vad förut i detta kapitel är sagt, genom åtgärd, varom där förmäles, framkallat fara för att annan skall bliva utan laga skäl dömd eller eljest lida avsevärt förfång, och underlåter han, efter att hava kommit till insikt därom, att till farans avvärjande göra vad skäligen kan begäras, dömes för underlåtenhet att avvärja rättsfel till böter eller fängelse i högst sex månader.

Uppror

Uppror, brott enligt svensk rätt, 18 kap. 1 § brottsbalken. Den döms för uppror, som företar en handling med uppsåt att statsskicket med vapenmakt eller i övrigt med våldsamma medel skall omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall framtvingas eller hindras med motsvarade medel, om handlingen innebär fara för uppsåtets förverkligande.

Uppvigling

Uppvigling är ett brott mot allmän ordning,[1] alternativt ett brott mot staten. Den syftar till att offentligen uppmuntra eller organisera motstånd mot en regering eller dess lagar, men den är inte lika allvarlig som förräderi.

Urkundsförfalskning

Enligt svensk lag 14 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) döms den för urkundsförfalskning, som genom att skriva annan, verklig eller diktad, persons namn eller genom att falskeligen förskaffa sig annans underskrift eller på annat sätt, framställer falsk urkund eller också falskeligen ändrar eller fyller ut äkta urkund, allt under förutsättning att åtgärden innebär fara i bevishänseende.

Utpressning

Utpressning innebär att tvinga någon till handling eller underlåtenhet genom att hota med till exempel våld eller skandalisering. Beskyddarverksamhet räknas som en form av utpressning. Utpressning skiljer sig från rån genom att hotet vid rån är om "trängande fara" och praktiskt taget inte lämnar offret något val.

Våld eller hot mot förman

Våld eller hot mot förman, är ett brott av krigsman enligt 21 kap 8 § Brottsbalken, som endast får tillämpas när riket kommer i krig och regeringen föreskrivit att 21 kap BrB ska tillämpas.

Våld eller hot mot tjänsteman

Våld eller hot mot tjänsteman innebär i svensk rätt (brottsbalken 17 kap 1 §) misshandel eller olaga hot förövad mot polisman, Skyddsvakt, ordningsvakt eller annan som utövar myndighet eller någon som arbetar i en särskilt utsatt yrkesgrupp, om brottet motiveras av brottsoffrets tjänsteställning.

Våldsamt motstånd

Våldsamt motstånd, brott enligt svensk lag, vilket namnet till trots inte behöver vara särskilt våldsamt. När enskilda döms i domstol för våldsamt motstånd handlar det i regel om att den skyldige har försökt undvika att bli gripen eller omhändertagen av polis eller ordningsvakt. Åtal för detta brott brukar ofta kombineras med åtal för våld eller hot mot tjänsteman.

Våldsamt upplopp

Våldsamt upplopp är i svensk rätt ett brott som innebär att en grupp människor stör den allmänna ordningen och använder våld mot någon person eller egendom. Anstiftare eller anförare kan dömas till fängelse i upp till tio år medan övriga kan dömas till böter eller fängelse i upp till fyra år.

Våldtäkt

Våldtäkt är en typ av sexualbrott där samlag eller annan jämförbar sexuell handling utförs utan alla parters uttryckliga samtycke. Handlingen kan exempelvis utföras med våld eller under hot, genom att utnyttja att någon befinner sig i en särskilt utsatt situation eller att denne på annat sätt är oförmögen att ge sitt samtycke.

Vållande till annans död

Enligt 3 kap. 7 § brottsbalken döms man för vållande av annans död till upp till två års fängelse för brottet eller till böter om brottet anses ringa. Om brottet anses grovt skall fängelsestraffet bli mellan ett och sex år.[1] Försök till vållande av annans död är inte straffbart.

Brottet skiljer sig från våldsbrotten mord, dråp och misshandel genom att oaktsamhet är tillräckligt för straffansvar.

Vållande till kroppsskada eller sjukdom

Vållande till kroppsskada eller sjukdom är ett brott enligt 3 kap. 8 § i den svenska Brottsbalken. Den som av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa, döms för detta brott till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år.

Vårdslös försäkran

Vårdslös försäkran, brott enligt svensk lag. I brottsbalken 15 kap 10 § står: "Om någon i skriftlig utsaga, som jämlikt lag eller författning avgives under edlig förpliktelse eller på heder och samvete eller under annan dylik försäkran, lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för osann försäkran till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år.

Vårdslös skatteredovisning

Vårdslös skatteredovisning, brott enligt svensk rätt (8 § skattebrottslagen (1971:69)). För vårslös skatteredovisning döms den, som av grov oaktsamhet begår en sådan gärning som annars utgör skatteredovisningsbrott, förutom att lämna oriktig uppgift till myndighet, om uppgiften rör förhållande som har betydelse för skyldigheten för honom eller annan att betala skatt. För brottet döms till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall den skyldige inte dömas för brottet.

Vårdslös skatteuppgift

Vårdslös skatteuppgift, brott enligt svensk rätt (5 § skattebrottslagen (1971:69)). Den döms för vårdslös skatteuppgift, som på annat sätt än muntligen av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift till myndighet och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller någon annan.

Vårdslös tillvitelse

Vårdslös tillvitelse är ett brott enligt svensk rätt. För vårdslös tillvitelse döms den som sanningslöst beskyller annan för brottslig gärning eller dylikt (om handlingen inte redan uppfyller brottsrubriceringen för falsk angivelse eller obefogad angivelse), om gärningsmannen inte insåg men hade skälig anledning att anta att utsagan var sanningslös.

Vårdslöshet i trafik

Vårdslöshet i trafik är i Sverige brottsrubriceringen för ett trafikbrott där en trafikant i väsentlig mån har brustit i omsorg och varsamhet på sätt som inneburit att fara för trafikolycka uppstått. Den som döms för vårdslöshet i trafik får påföljden dagsböter eller i grova fall fängelse i högst två år.

Vårdslöshet med gift eller smittämne

Vårdslöshet med gift eller smittämne, brott enligt svensk lag. I brottsbalkens 13 kap står: 7 § Om någon framkallar allmän fara för människors liv eller hälsa genom att förgifta eller infektera livsmedel, vatten eller annat, på annat sätt sprida gift eller dylikt eller överföra eller sprida allvarlig sjukdom, dömes för spridande av gift eller smitta till fängelse i högst sex år. Är brottet grovt, döms till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.

Vårdslöshet med hemlig uppgift

Vårdslöshet med hemlig uppgift är ett brott enligt 7 kap. 4 § Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och 19 kap. 9 § Brottsbalken (1962:700). Innebörden av uttrycket "röjer uppgift" ska tolkas så att det som regel ska vara tillräckligt att en handling med hemliga uppgifter har kommit i någon obehörigs besittning. Även vissa andra, närliggande situationer bör omfattas.

Vårdslöshet mot borgenärer

Vårdlöshet mot borgenärer, brott enligt svensk lag. I brottsbalken 11 kap 3 § står: "Den som, när han är på obestånd eller när påtaglig fara föreligger för att han skall komma på obestånd, fortsätter rörelse under förbrukande av avsevärda medel utan motsvarande nytta för rörelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig på äventyrligt företag eller lättsinnig ansvarsförbindelse eller vidtar annan sådan åtgärd och därigenom uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försämrar sin förmögenhetsställning i avsevärd mån, döms för vårdslöshet mot borgenärer till fängelse i högst två år.

Väpnat hot mot laglig ordning

Väpnat hot mot laglig ordning, brott enligt svensk lag. I brottsbalkens 18 kap 3 § står: "Den som, med uppsåt att brott skall förövas mot allmän säkerhet eller medborgares frihet, samlar eller anför väpnat manskap eller håller det samlat eller förser manskap med vapen, ammunition eller annan dylik utrustning eller övar det i vapens bruk, dömes för väpnat hot mot laglig ordning till fängelse, lägst sex och högst tio år."

Åverkan

Åverkan är ett brott enligt svensk lag och är dels en ringa form av skadegörelse, dels tillgrepp av vissa naturalster. Om skadan är obetydlig eller om övriga omständigheter vid skadegörelse är att anse som ringa, skall för åverkan dömas till böter.

Övergrepp i rättssak

Övergrepp i rättssak är i svensk rätt ett brott som innebär att någon utsätts för våld eller hot om våld på grund av en rättslig process.. Samma sak gäller om det istället för våld är någon annan illgärning. Övergrepp i rättssak kan även vara ett tryckfrihetsbrott.


Överträdelse av myndighets bud

Överträdelse av myndighets bud, brott enligt svensk lag. I brottsbalkens 17 kap 13 § står: "Den som olovligen rubbar, skadar eller annars förfogar över egendom som är föremål för utmätning, kvarstad, betalningssäkring, beslag eller annan liknande åtgärd skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljest olovligen öppnar vad myndighet tillslutit eller ock överträder annat dylikt av myndighet meddelat förbud, dömes för överträdelse av myndighets bud till böter eller fängelse i högst ett år."