JO väcker åtal mot åklagare för tjänstefel
Justitieombudsmannen har väckt åtal mot en åklagare vid Åklagarkammaren i Uppsala, misstänkt för tjänstefel efter beslut om anhållande och husrannsakan i en brottsutredning. Åtalet har lämnats in till tingsrätten.
Justitieombudsmannen (JO) har beslutat att väcka åtal mot en åklagare i Uppsala med anledning av hanteringen av tvångsmedel i januari 2025. En man anhölls då misstänkt för ett allvarligt brott, och en husrannsakan genomfördes i hans bostad. Efter förhör dagen därpå släpptes mannen, eftersom det enligt bedömningen saknades grund för misstanken.
Händelsen anmäldes till JO, som därefter inledde en förundersökning om misstänkt tjänstefel mot den åklagare som fattade besluten om anhållande och husrannsakan. Förundersökningen är nu avslutad och har lett till åtal. Den berörda åklagaren förnekar brott.
– Utredningen har enligt min mening visat att åklagaren fattade tvångsmedelsbesluten utan att med tillräcklig noggrannhet och omsorg förvissa sig om att det fanns grund för brottsmisstanken mot mannen. Jag överlämnar nu saken till domstol för prövning, säger JO Per Lennerbrant.
Chefsåklagaren Per Nichols vid Särskilda åklagarkammaren har förordnats att föra talan vid rättegången.
Höga krav vid beslut om husrannsakan
Husrannsakan är ett ingripande tvångsmedel som regleras i rättegångsbalken och får endast användas när lagens krav är uppfyllda. Det krävs en konkret och dokumenterad brottsmisstanke samt ett tydligt och legitimt syfte, exempelvis att säkra bevisning eller gripa en misstänkt person.
Därtill ska beslutet vara sakligt och tidsmässigt motiverat. Det innebär att åklagaren måste kunna redogöra för varför en husrannsakan är nödvändig vid den aktuella tidpunkten. Om åtgärden vidtas långt efter den påstådda brottshändelsen, exempelvis flera månader senare, ställs särskilt höga krav på att det finns konkreta omständigheter som talar för att åtgärden fortfarande kan leda till relevant bevisning eller ha betydelse för utredningen. Åtgärden ska även uppfylla proportionalitetsprincipen, vilket innebär att nyttan av åtgärden måste stå i rimlig proportion till det intrång i den enskildes integritet som den medför.
Högre krav för husrannsakan i särskilt skyddade miljöer
I normalfallet kan en husrannsakan genomföras hos privatpersoner som är misstänkta för brott, under förutsättning att lagens krav är uppfyllda. Kraven är dock avsevärt strängare när åtgärden riskerar att beröra grundlagsskyddad verksamhet, exempelvis en redaktion som omfattar journalistiskt arbete eller hantering av journalistiskt material i bostadsmiljö.
I det aktuella ärendet rörde husrannsakan inte journalistisk verksamhet. Trots detta har JO bedömt att de förutsättningar som krävs även i ärenden med lägre skyddsnivå inte varit uppfyllda. Enligt JO var brottsmisstanken, trots att den gällde allvarlig brottslighet, inte tillräckligt underbyggd för att motivera beslutet om husrannsakan, vilket ligger till grund för åtalet om tjänstefel.
Målet kommer nu att prövas av tingsrätten.
Läs: FUP om fallet på www.krimfup.se
Foto: Justitieombudsmannen (JO)
Av Liam Stepanyan - 🖂 [email protected] 🌐 www.krimfup.se
Skribent & reporter
Upptäckt ett fel i artikeln? Rapportera här.
